Åren går och går men ingen svärson jag får

Det känns som om jag måste ta tag i saken själv och jag hoppas ni hjälper mig leta:)

Vem är det då jag söker?

Han måste:
*Vara mellan 21-30 år
* Vara längre än 171 cm
* Normalt byggd
* Gilla sport/träning
* Helst tycka om att bugga loss
* Vara rökfri, snusning är ok
* Kunna hantera alkohol

Det är några av de viktigaste punkterna.

För övrigt är det inga speciella krav, ni får lite hjälp på vägen här nedanför. Det är något sådant vi tänkt oss

HITTELÖN UTLOVAS;)

P.s Som ni ser har vi inga höga krav alls D.s

För första gången är vi alla samlade hemma. Har haft ångest några kvällar och blivit tvungen att ta lugnande. Rädd för världen där utanför, rädd att misslyckas hemma. Idag ska barnen ha kalas tillsammans med en skolkamrat och just nu vill jag gömma mig i en garderob. orkar inte träffa människor just nu, vad svarar man när dom frågar - Hur är det? En vanlig vardagsfråga. Tycker det står i pannan på mig vilken avdelning jag är på:).

Känns vemodigt på något vis också. Några av de som legat inne lika länge blir utskriven idag, en har inget hem att gå till ens. Det känns fruktansvärt jobbigt och önskar så jag kunde göra något. Vilket samhälle vi lever i, sen finns en kille utan uppehållstillstånd som får vara kvar. Visst jag lider med honom med men varför hjälper vi inte våra "egna" först. Den här mannen har vart alkoholfri 7 år och drogfri 8 månader, han vill ändra sitt liv men får ingen hjälp.

Nej nu ska jag ta en lång härlig dusch, finns 2 strålar i den på avdelningen

Har läst igenom ALLA era underbara kommentarer och blir rörd, önskar så jag kunde krama om er allihop.Era kommentarer berör och det stärker mig så tack än en gång.


Jag hoppas ni hjälper mig genom att kika in till LEVA

Gårdagen skrämde ju slag på oss alla och främst syskonen. Lisa har sovit med pappa i soffan och hon mår i dag jättebra, full fart som vanligt. Kikar in på S blogg och jösses så rörd jag blev av allt fint hon skrivit om mig. Ingen dålig start på dagen, i går började den med massa flygande apelsiner:).

Snart iväg till goa vänner på fika och surr

Den här donnan skrämde slag på oss alla i kväll. Helt plötsligt börjar hon hosta och kippa efter luft, tårarna rinner och man ser paniken. Jag som i vanliga fall får panik och litar på maken tar henne ifrån honom, lägger henne på mage på ena armen och "dunkar" några ggr på ryggen. Huh kändes som en evighet innan det släppte,  ställde henne framför mig skakade henne lätt. Hon säger ingenting, gråter inte. Kryper in i min famn och jag kramar henne hårt. :- Vill ha vatten mamma:)

Att något av barnen ska sätta i halsen är min mardröm, S gjorde det som liten också. Ångrar inte att jag anmält mig till kursen som Röda Korset anordnar här på Mikaelsgården, täcker upp det mesta t.om om man är först vid en olycksplats. Kursen är på 2x3 timmar. Ringde nyss akuten då jag läste på nätet att man ska uppsöka läkare för det kan finnas bit kvar som kan lossna vid ev hosta eller gråt. Vi sover brevid henne i kväll märker i morgon att hon har hosta, feber eller är loj får vi åka in och röntga. Få se om jag får någon sömn i natt.

Nej usch, det gick bra men paniken kommer följa mig i drömmen

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Filmer/Satta-i-halsen/

4 månader efter födelsedagen ska Nils och Agnes äntligen ha sitt kalas, tack vare en min goda vän Anna. Jag har lovat att dom skulle ha när dom fyllde, under semestern och vid skolstart. Hade en önskan att dom skulle glömt det men dom frågar var dag. Då kom Anna som en räddande ängel igen, henne son fyller år och hon tyckte vi kunde ha ett Halloween kalas för hela klassen tillsammans. Det nappade vi på så klart och barnen är överlyckliga. Så nu ska här planeras.

Har ni några förslag på t.ex mat, lekar m.m? Vi ska träffas i kväll och planera, rita vårta på häxans näsa, ha burkar med läbbigt innehåll där man får stoppa ner handen. Funderar på en liten "spökrunda" i skogen i slutet där man får sin godispåse men vad kan man göra där i skogen? Vill inte skrämma slag på dom:). Nej kom igen nu och ös på med tips och idèer.

Har börjat läst och svarat på alla underbara kommentarer jag fått

Lithionit:  Var den första medicin jag fick efter mina diagnoser. En medicin som ska minska glappet mellan mani och depression. Dosen är svår att ställa in och det tog nästan ett år innan vi fann rätt. Har det hjälp? Det har tagit bort manin, glädjen i mitt liv. Förr var jag antingen upp eller ner nu är det jämt och lutar mer och ner. Meningen var att jag skulle klara mig med Lihionit men så var inte fallet.

Levaxin: Man kan få problem med sköldkörteln när man tar Lihionit och självklart skulle jag få det. Efter några veckor av dåligt mående, frös och svettades omvartannat och sprang på toa hela tiden så fick jag lämna prover.

Voxra: Med Lithioniten blev jag kvar där nere i botten, tog mig aldrig upp efter jag blev utskriven. Fick då Voxra utskriven och det brukar man inte ge ihop med just Lihionit. Risken finns att man skenar iväg uppåt. Svårt att få det att väga jämt. När jag blev inlagd igen i Februari fick Voxra dosen höjas och Lithioniten sänkas och nu funkar det bra.

Imovane: Insomningstabletter som jag ska ta varannan dag men det gör jag inte. Rädd att inte höra barnen när dom vaknar. I början tog jag dom varje kväll kunde inte sova utan dom. Man blir inte groggy dagen efter som jag blir av t.ex Atarax. Ska nog börja ta dom och få bättre sömn.

Atarax: Är till för oro och ångest och det får jag vid behov. Fast jag blir som sagt som en zoombie dagen efter så det är inte värt det. Kan inte ens köra bil.

Ergenyl: Fick jag utskrivet i somras då mitt humör inte var att leka med. Var rädd att jag skulle slå ner någon på gatan. Vilken tablett, märkte skillnad på bara någon dag. Dock fick jag så konstiga biverkningar och blev supertrött så just nu har vi tagit paus.

Concerta: Fick jag vänta länge på men det var det värt. Dock började jag veckan efter jag börjat med Ergenyl och det kan varit orsaken till biverkningarna. T.om sköterskan på cs avdelninge blev orolig när hon såg mig i väntrummet. Concertan har tagit bort tankeruset i huvudet, det har varit lugnt och skönt. Jag klarar av att vara i folksamlingar utan att få ett nervsamanbrott. Jag kan föra ett samtal fast det är ljud omkring, kan lyssna längre på andra. Har även gått ner ca 6 kg och det tackar jag för.

Antabus: Jag dricker bara någon gång per år men när jag gör det blir det fel. Har sårat så många på min väg och varit nära att förlora allt jag håller kärt. Då jag mår dåligt är det lätt för mig att falla dit, ta ett glas som tillslut blir en flaska eller 2. Med Antabus kan jag inte falla dit, då blir jag sjuk. Den dagen jag har 2 starka ben att stå på avstår jag Antabusen.

Det här var min lilla godislåda

I dag är det äntligen dags för ett frisör besök. Har egentligen ingen lust men är trött på att ha håret uppsatt hela tiden. Önskar jag kunde våga mig på något nytt, tycker dock det är svårt när man har självlockigt. Jag är ej heller någon som lägger ner massa tid på att stå och styla mig när jag ska iväg någonstans så det måste vara lättskött. Funderar på att klippa lugg i allafall, får rådfråga frisören. Blir en ny idag igen:) men det blir nog bra.

Ha nu en bra dag allesammans, ska svara på alla kommentarer när orken är tillbaka


http://www.leva.nu/Bloggar/Alla-bloggar/Leva/Mamma-Med-Diagnos/

Tack vare er har jag klättrat 4 placeringar:)

( kort från öppna förskolan)

De senaste dagarna har mitt humör börjat gå upp och ner igen. Skulle prova att sluta med Ergenylen och hoppas att Concertan skulle täcka upp men det verkar inte funka. Är så sjukt trött på det här nu, vill inte börja med Ergenyl igen då biverkningarna var vidriga. Vill inte äta mediciner över huvudtaget känner jag. Vill inte ha det så här längre.

Det är inte kul att inte orka med sina egna barn. Kan inte med ord beskriva hur det känns att ibland inte vela ha dom i sin närhet. Jag älskar dom men ibland orkar jag inte. Det gör så ont inom mig, jag kan inte andas. Jag skäms för mina känslor. Vill orka vara en mamma.

Älskade Lisa sover borta i kväll just för att jag inte orkar. Hon var ledsen vela vara med mamma. Maken är borta och då fixar jag det inte själv. Lisa är en ganska aktiv bestämd tjej. Hon låter hela tiden och ni med ADHD vet hur man funkar med ljud. Just barngnäll/gråt får mitt huvud att koka. Jag fixar inte det, såna dagar får inte ens twinsen ta in vänner.

En hel familj blir lidande p.ga det här, det känns inte rättvist.

Hela mitt inre är ett kaos, vill få skrika, slå någon.
Tårarna rinner.
Jag vill inte mer, jag orkar inte mer.
Önskar någon kunde förstå.


http://www.leva.nu/Bloggar/Alla-bloggar/Leva/Mamma-Med-Diagnos/Inlagg/?BlogEntry=19893

Vi började vår resa vid kl 11 idag till HC och en otrevlig läkare. Hade det varit för en månad sen hade jag exploderat och tagit Agnes och gått men jag tog ett djupt andetag. Man kan inte stressa en liten tjej som har superont, hann knappt in i rummet förrän han sa att hon kunde gå hem om hon inte samarbetade. När vi väl var kvar där önskade sig fröken lunch på Mc Donalds och självklart fick hon det.

Sen bar det iväg till sjukhuset och röntgen där det fanns förstående personal som tur var. Dom tog hand om Agnes väl så hon kände sig trygg. Fick komma in för nya bilder och då såg jag att det var nyckelbenet dom röntgade och det var min gissning redan i går. In till akuten och ortopeden och fick bekräftat att nyckelbenet var brutet. Nu har hon brutit båda. Då var hon dock bara 3 år men nu fick hon stöd till armen. Jösses så duktig hon varit denna supertjej, så fruktansvärt ont hon haft men stått ut hela dagen i går i skolan. Helt otroligt.

Ledsen för hon missar sista ridningen i morgon. Måste nog ev stå över nästa sväng också för hon kommer i allafall missa de 2 första och sen vet vi ju inte hur bra hon är när hon slipper stödet. Blir nog hemma någon dag nästa vecka också till värsta smärtan lagt sig. Nu sover hon gott halvsittandes i sängen, somnade gott i soffan när vi kikade på idol. Hoppas hon får sova hela natten nu.

Tidningen Tara har mailat idag, reportaget är på G. Spännande och jättepirrigt. Dom önskade kort som "beskriver" bloggen för dom ska även skriva om den. Superkul men har ingen aning om vilka kort jag ska skicka. Fick även mail från Aftonbladet igår igen, dom vela ha mig på första sidan på deras granskningsserie ang. psykiatrin. Har kikat men inte hittat mig dock;).

Hoppas ni alla haft en underbar fredag

http://www.leva.nu/Bloggar/Alla-bloggar/Leva/Mamma-Med-Diagnos/

Blir superglad om ni klickar in er där då och då

Möttes av en jätteledsen Agnes på skolan idag. Hon hade visst ramlat tidigare på dagen och slagit i sin axel rejält, sen vid mellis hade någon slagit till henne just där. Lillhjärtat mitt hade bitit ihop halva dagen fast det gjorde ont bara hon böjde sig framåt. Har haft en jobbig kväll, sover nu och jag hoppas hon får göra det hela natten. I morgon blir hon hemma med mamma och myser.

Idag har jag haft möte med Af och F-kassan och det gick jättebra. Nu ska jag börja fundera på var jag skulle vela arbetsträna. Fast hon från Af mötte mig för första gången gav hon förslag på just ställen/jobb jag skulle kunna tänka mig:). Hon förstod att jag som var så framåt och social gillade att jobba med människor så hon tyckte jag skulle kolla upp t.ex resebyråer, hotellreceptionist m.m.

Nu blir det ett varmt bad och det behöver min kropp som kört hårt på gymmet idag:)

Kommer här lite blandade kort, vissa har jag kanske visat förrut:). Finns nytt inlägg hos Leva/ps också



Agnes har börjat på ridkurs och hon är så duktig denna lilla tjej.



Lisa och jag äter "sniglar" tillsammans. Hon sa så om de nygräddade marängerna



Nisse har beställt in röding med ljummen potatissallad, mumsigt



En stolt lisa i full fart på sin trehjuling



Apan och Lisa sover gott i husvagnen

Nu blev det strul med datorn igen så jag får ladda upp fler kort senare

Ha en bra dag allesamman, ni med blogspot jag har svårt att lämna kommentarer hos er

http://www.leva.nu/Bloggar/Alla-bloggar/Leva/Mamma-Med-Diagnos/


Jag hoppas så att ni kikar in och följer mig där. Behöver ert stöd mer än någonsin. Blir låst när jag ska skriva där, jag skriver ju oftast från hjärtat och jag vet inte hur dom tänkt sig. Kika in och lova att komma med råd, tipsa gärna om vad jag ska skriva om. Ska ju vara om psykisk ohälsa och att jag är mamma. Lite svårt nu när jag mår bättre bara, får låna lite inlägg härifrån sen..

Kommer länka när jag skrivit där, kika in då och höj statistiken så jag får blogga kvar:)

Sprid gärna länken

(googlad bild, inte jag som varit flitig)

Har nyss varit och tagit lite prover för sköldkörteln och levern. Passade på att springa in och köpa lita nybakta bullar då det är kanelbullens dag. När barnen kommer hem blir det mjölk och bullar. Kommer ihåg när jag var liten, min mamma bakade ofta så det var alltid något gott när man kom hem. Antingen bullar eller matbröd. Önskar jag får tillbaka min ork snart för jag vill så gärna baka lite.

Nu ska jag städa av övervåningen lite innan jag drar ner på sopplunch. Var meningen att Lisa skulle varit hemma idag men då jag sovit dåligt så behövde jag ha en lugn dag. Ska upp till Köpis och kolla på ett nytt träningslinne/byxor. I går var jag in med Sanna på kvällen och körde ett core pass, känns i hela kroppen idag. Så nu får den vila till torsdag och Zumban. Attans så skönt det är att träna, glädjen sprids i hela kroppen.

Nu ska jag svara på lite kluriga frågor sen kommer min andra blogg igång:)

(klicka på bilden)