Lill Elsa ligger och njuter i solen, vi har nyss myst i soffan tillsammans. Så skönt det är med bullterrier i huset igen, fast Elsa märker man inte direkt av. Barnen framför allt Lisa älskar att ha Elsa här, undrar hur det kommer bli när hon ska åka hem igen. Lisa kommer bli arg kan jag lova:).

Elsa är en av de coolaste bullisarna jag vet men man får inte luras av hennes lugn. Där inom henne bor en liten rymling som klarar det mesta om hon bara vill. I går visade hon sina agility kunskaper och hoppade över vårat staket:) vem hade kunnat tro det? Som tur är så är hon lättlurad så hon kom snabbt tillbaka igen.

Nu ska vi göra något som bullterrier älskar, gå på promenad:)

Man går och drar en degklump bakom sig rättare sag.

Ni som sitter därute med liknande problematik som mig förstår hur förrvirrad man kan känna sig. Jag hänger själv inte med i alla svängar, det går upp och ner på så kort tid. Man sitter och skrattar och tycker allt känns ok men så fort det blir tyst och man blir lite ensam kommer nedstämdheten krypandes inom en. Finns inget att ta på man känner sig bara så ledsen och ensam. Visst är det förrvirrande?

Vad är det som händer och varför blir det så? Hur jag än vrider och vänder på saker och ting så fattar jag inte. Jag läser på och försöker förstå men det är svårt att ta till sig. Svårt att förklara vad jag menar och mina känslor kring det här. Man får en diagnos och medicin och tror att nu blir allt bra. Va fel man hade:). Medicinerna tar en på en spännande resa, doserna höjs och doserna sänks. Prover hit och dit, nya mediciner och massa biverkningar. Kan ta år innan medicinerna gör sitt.

Nej  just nu är jag förvirrad och vilsen i pannkakan.

Då jag bara älskar uppmärksamhet ;) bjöd jag hit Gästriklands Tidning. Hade även bjudit hit skolan/dagis då dom har en lott här då fokus hamnde hos dom. Vi vill göra reklam för föreningen och få fler lotter uthyrda så reportaget handlar inte om mig. Nisse fick lova att ringa i höst om han får några pumpor i sitt land, han planterade i dag så det blev fotograferat. Vi fikade och surrade sen om vår härliga förening.

Nu har vi varit hos läkaren Agnes och jag, fick remiss till barnkliniken. Tack för det. Nu ska vi fixa matsäck för det är klassträff med brännboll om ca 2 timmar. Sen måste jag sätta mig ner och planera min vecka, vet inte hur jag ska få till den. Alldeles för mycket nu känner jag.

* Möte hos psykolog
* Få tag i handläggaren på FK
* Kontakta SJ om vad handläggaren säger:)
* 18 års kalas hos brorsdotter (fixa present)
* Tvillingarna blir 7 år på fredag
* Fixa presenter och fika
* Ev bröllop på lördag
* 8 maskiner tvätt

Vill hinna till husvagnen och fixa med batteri/tältmatta för jag vill vara där i helgen.

Vill helst dra täcket över huvudet och få allt gjort ändå, går det tro?

Vad har ni haft för er idag?
'

Hade önskat mig ett par blommiga stövlar men OK den här duger:)

Bilder från vårat lilla tokiga äventyr kommer i morgon, nyss hemkommen och supertrött.

Kram allesammans

Har sina fördelar ibland tycket t.om maken. Vi skulle fatta ett beslut och han brukar vela hit och dit men idag tog jag kommandot. Så om 1 timme är vi på äventyr, kan inte berätta just nu men kikar in i kväll när vi kommit hem. Förhoppningsvis med en underbar morsdags present:)

Skönt att vara lite crazy ibland, bråttom bråttom nu..Har tid att passa;)

Ha nu en underbar morsdag allesammans

(Själv avstår jag den, gillar inte såna dagar.)

Solen är här, väskorna packde så nu är vi redo för en tur till Järvzoo. Som familj försöker vi ta oss till Järvzoo varje år, ett favorit ställe för oss alla. Ett ställe man inte tröttnar på, nya upplevelser var gång. Nu hade jag turen att följa med barnen när dom åker med klassen, så vi spar vår tur till hösten. Då blir det nog Varghotellet igen, en härlig upplevelse.

Hoppas ni alla har en underbar dag framför er, ses senare;)

( bild från marknaden på Vretas hembygdsgård)

Som ni vet har Agnes problem med både nattsömn och kisseri. I flera år har jag sagt det till BVC men inte blivit tagen på allvar. Har ibland inte klarat av att gå till jobbet då hon varit vaken om nätterna. Tycker så synd om henne då det även händer olyckor på skoltid, hon tycker inte om utflykterna längre. Brukar gå över är allt jag fått till svar, växer nog bort. Vad hjälper det henne/oss just nu?

Min förra läkare tog det här på allvar då sömnen är superviktig för mig också. Den viktigaste medicinen nästan för oss bipolära så hon skickade en remiss men hon tillhör ju inte BVC längre så det skulle ev bli Bup. Nu har vi ju kontakt med Familjestöd och en underbar kvinna där som hjälper mig så gott det går. Det är så mycket runt om oss så jag fixar det inte. Hon har tagit tag i det här och det jag kämpat för lyckades hon med på någon dag. På måndag ska Agnes få lämna urinprov och sen gå på läkarbesök.

Änglar finns och hon är en av de få jag känner.

En stor sten föll från mitt bröst och vet ni mer? Om jag inte skulle orka eller ha tid har hon erbjudit sig att följa med till läkaren. Trodde inte det fanns såna underbara människor längre, vi har blivit lovad så mycket de här åren men bara blivit sviken. Nu vågar jag äntligen tro på att vi kommer få hjälp och att det kommer bli bättre.

Nu ska jag packa inför Järvzoo resan med barnens klass i morgon.

Kram på er allesammans, hoppas er dag varit bra

( Pinsamt;) fjortisvarning)

Allt man behöver när man är nere är ett samtal med sin psykolog. När han ringde igår så var jag väldigt ledsen och allt kändes skit. När jag kom dit idag var det mesta dåligt men han kan konsten att plocka fram de små sakerna som varit bra. De saker jag inte tänker på när jag är mitt i det dåliga. Gick därifrån med ett leende på läpparna och kände mig ok.

Vad var det som var bra?

* Jag vågade säga ifrån när personen kom och skrek/hotfull
* Sa ifrån när en annan person skulle komma och diskutera, bad personen respektera att jag inte orkade prata.
* Har berättat för föräldrar vars barn springer i min lott att jag blir väldigt ledsen när det blir förstört. Kostat mig både pengar och tid.
* Har tagit kontakt med båda BVC och familjestöd ang Agnes och Lisas sömn och bönat om hjälp
* Köpt mig en röd kökslampa:)
* Tog mig till VV fast jag inte kände för det, vill helst bara lägga av
* Vågar bryta mig ur saker jag mår dåligt av, tar avstånd

Var nog mer saker men minnet sviktar:), hur som helst glömmer man lätt de små sakerna.

Alla underbara bloggvänner glömmer jag dock inte, ni betyder så mycket för mig.

2 små älskade barn tillsammans på en maskrosäng

Den här bilden gör mig varm i hjärtat

Mina barn är min kärlek och lycka, dom är mitt allt på jorden

Carola har köpt sig en mobiltelefon, jo det är sant. Har fått en av kära Sara förrut men det lägger av titt som tätt och jag är inte sån som lägger ner pengar på mobiler och sånt. Det här var ett stort steg värd att firas ordentligt:). Blev den enklaste telefon som man kunde hitta, man kunde ringa och skicka sms. Det enda jag behöver en telefon till. En röd liten Samsung för 222 kr som jag kommer tappa bort.

Är det någon här som vill ha mitt nr så maila mig bara, kanske får jag ditt också?

lolagirl71@hotmail.com

Sanna har en sak på gång i Stockholm, jag överraskar nog och gör henne sällskap. Har legat nedbäddad 2 dagar nu, behöver komma ut och bort härifrån. Vi har inte bestämt någon tid men kanske finns det någon från Stockholms området som vill träffas på en fika? Hojta till i såfall.

Ska försöka nå Sanna nu och göra henne lite glad
(vi åker i morgon)

Stort Grattis Virrpannan

Vill du också bli Veckans Blogg här hos mig?
Lämna då en kommentar i det här inlägget så är du automatisk med i dragningn

Lycka till och ha en underbar dag allesammans

Tänker på allt vi gått igenom du och jag. De senaste åren har vi i stort sett bara kämpat, kämpat för att få vardagen att funka. Vi har glömt oss själva på vägen, vi har varit separerade men funnit varandra igen. Då lovade vi att vi skulle ge varandra tid, tid som kvinna och man. Jag saknar dig så, jag saknar oss. Tänker på allt kul vi gjort, allt tok vi gått igenom för det har ju inte bara varit nattsvart:).

Du finns alltid där för mig, du stöttar när jag vacklar. I bland är jag rädd att förlora dig, att vi tappar bort varandra i allt kämpande. Vi glömmer vad som är viktigt, du & jag och barnen. Vi lägger ner tid på onödiga personer och saker. Den här veckan har varit jobbig för oss alla men nu lägger vi det bakom oss. Nu ska vi ta tillvara på tiden tillsammans, hela familjen. Det är vi som är viktig ingen annan.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta, du är mitt allt

Vaknade tidigt av hosta och huvudvärk. Kliar i halsen och jag mår inget vidare. Har även en liten förkyld Lisa vid min sida, känner bara för att sova men det kan jag nog glömma:). Hela förra veckan har kört slut på mig både psykiskt och fysiskt. Har tagit hårt på hela familjen och så mycket onödig tid har spillts p.ga folk som tar åt sig, missförstår allt som görs och sägs. Folk som inte kan respektera andra människors känslor.

Just nu skulle jag bara vela åka iväg till husvagnen några dagar. Vara själv och rensa ut alla känslor och tankar. Slippa få ont i magen varje gång det ringer på dörren. Få ha tyst runt om kring mig, läsa och bara vara. Nu ska jag bita ihop och vara en trevlig mamma åt Lisa;) tänk om hon hade ro och kolla på film och mysa. Hon ska dock ha full rulle hela tiden denna duracell kanin.


 

Här har Lisa bäddat ner mig med vovva, räven och vovva 2:)

(klicka på bilden)

Här kommer ett litet inlägg från mig

Hej alla Carolas underbara läsare!

Jag fick chansen att gästblogga hos Carola, det glädjer mig mycket.

Krister heter jag, vem är det kan man fråga sig, men säger man Kaffehörnan då går det upp ett ljus. Jag läste många bloggar innan jag själv började blogga, vem ville läsa om mig och vad jag hade och säga. Efter ett år drygt förstod jag, vad en blogg kan innebära, så massa trevliga människor här finns, som jag inte hade en blekaste aning om fanns. Metrobloggen var jag på först, jag blev veckans blogg och blev intervjuad, wow tänkte jag, då måste man ju gjort något bra och lyckats skapa ett intresse.

Jag har gjort en massa videoklipp och engagerat tusentals människor.

Utan att skryta har jag blivit en rikskändis, haha.

Jag har suttit modell för elever som ska bli makeupartister, skapat samarbete, som ni kan se på min blogg.

Vad kan man vänta sig om man besöker min blogg? En kille som skriver från hjärtat, vågar bjuda på mig själv till 100%, kan uppfattas hård i mitt bloggande men samtidigt hjärta av guld med glimten i ögat.

Kram Krister/Kaffehörnan

(Har du något du brinner för, något du vill dela med dig utav av? Gör då det hos mig som min Gästbloggare, maila mig om vad du vill skriva om./ Carola)
 

Morsdag och Farsdag är för mig inga speciella dagar. Tycker det är köpmännens dagar faktiskt. Skulle jag nu mot förmodan köpa något eller önska mig något blir det något från Unicefs Gåvoshop. För inget gör mig gladare än att vetskapen av att jag hjälpt ett barn att överleva.

"30 förpackningar malariamedicin

Medicin mot malaria. 30 förpackningar med vardera tolv tabletter. Malaria är en av de främsta dödsorsakerna bland barn. Varje minut dör två barn i länder söder om Sahara. Om man får malaria kan man få malariamedicin för att överleva."

För ca 200 kr får du paketet här ovanför.

Mer hjälpande gåvor finner du HÄR

(altan är under renovering)

Vilken underbar dag det här blev, bättre än jag tänkt mig. Haft goa vänner och familj här fram tills nu. Massor av kanonfina presenter, bilder kommer senare. En present fick mig att bryta ihop, jösses vad jag blev rörd och grät. Är så nöjd med allt jag fått och nöjd över att veckan som började dåligt slutade så underbart. Tack alla som förgyllt min dag, ni är guld värda.

Lisa gumman har hållt igång precis hela dagen somnade för 1 timme sen. Var länge sen jag skrattat så som jag gjort åt henne idag. Hon har haft värsta parthumöret. Nu sitter Nisse uppe för han somnade på em och sov i några timmar. Agnes har varit med en kompis och rastat massor av hundar:) och tjänat pengar.

Den enda tråkiga var allt jag fick veta när jag var hem till min bror. Han en kompis berättade massor av saker om mig, saker som en person i min närhet berättat. Man blir besviken för jag trodde att sist personen berättade för någon vad jag sagt så var det en engång grej, ett missförstånd. Så var det dock inte, han har berättat inte bara om mig utan om personer i min närhet. Saker som jag vet kommer från mig. Gör mig sjukt ledsen och besviken. Kan säga att jag aldrig kommer vara så godtrogen mer.

Hoppas er dag varit bra



En dag utan FB, jobbigt att missa vad som händer runtomkring. Känner mig stressad men tar dag för dag.

Handlade en ursöt klänning på Kapp Ahl i går som passar min picknikkorg, nu fattas skorna. Ska duscha av barnen sen tar vi cyklarna till Skohuset och håller tummarna att deras röda träskor finns kvar. Sen hem och fixa iordning och invänta gäster:). Dock lyser solen med sin frånvaro, har ju dukat och fixat ute på altan så vi får se om vi måste flytta in.

En underbar dag önskar jag er alla, var rädda om varandra

Kalaset är ju på lördag men det tittade in lita goa människor under dagen. Först kom underbara grannen Helen men superfin ampel med murgröna, blir fin i husvagnen. Älskade dotter Sanna dök upp med en supersnygg picknick väska som jag önskar mig, i fanns en lika läcker termos och massa goa frukter. Pappa kikade förbi med den årliga buketten liljekonvaljer, vackraste jag vet + pengar till bikini:). Mamma kom och fikade men grattar på lördag. Goa grannen Johanna kikade in med en varm grattis kram och vännen Hanna med. Vera en annan granne kom in med jordgubbsplanta som ska planteras i jordgubbskruka och tas till husvagnen.

Rörd till tårar blev jag när jag fick blombud från en kär vän och hans familj, underbar bukett.

Tack alla som grattat mig här och på FB, underbart att ha så många underbara människor omkring sig.

Bilder på sakerna från idag kommer lite senare, ska ut till lotten och kika lite nu medans barnen är på cirkus.

Nej det är ingen vanlig dag för det är Carolas födelsedag, hurra hurra hurra:)

Ja tänk att man för 40 år sedan såg dagens ljus. Tänk allt man gått igenom under de här åren, allt man fått uppleva och alla människor man stött på under årens lopp. Vem hade kunnat ana att jag skulle bli en 4 barnsmor, den största lyckan och gåvan jag fått här i livet. Min alldeles egna familj som jag älskar mer än allt annat.

Finns mycket att berätta om mitt liv och jag skulle kunna skriva i timmar.

Livet har varit hårt, en tuff kamp som gett sår som aldrig läker.
Livet har gett mig glädje också, mina barn och min man.

40 år har jag bakom mig, de kommande 40 åren ska fyllas med glädje och kärlek.

Varm kram till er allesammans och tack för att ni följt mig en bit på vägen

Då är det bara timmarna kvar innan man kliver in i "tant" åldern. Känns lite si och så, ingen större kris som den jag hade vid 30. Den var hemsk. Nu funderar jag mest på livet, det jag har framför mig. Vad vill jag? Vill utmana mig själv, testa nya vägar. Känner att jag är på god väg, har gjort många förändringar.

Har ett tufft liv bakom om som gett mig ovärderlig kunskap och erfarenheter. Nu blickar jag fram emot det liv som ligger framför mig. Kommer finnas fallgropar på vägen men jag ska ha en ljusare framtid. Nu kan jag mina varningssignaler, vågar be om hjälp och erkänna att det är jobbigt. Jag har blivit klokare:)

I morgon blir en lugn dag, kalas med familj och goa vänner på lördag.

De här dagarna är mina och det ska INGEN ta ifrån mig;)

Har alltid velat ha en fåtölj av denna typ, den här är ju även röd:). Den är dock lite nött i armstödet men kanske räcker det med en filt över. Hmmm hinner nog bli såld innan jag bestämt mig, får nog ge numret till maken så kan han ge mig den i present. Har kikat på den i över 3 veckor nu.

Där kan jag sätta mig med en god bok, en filt och en kopp the vid sidan om.

Blev tvungen att ta 2 Atarax i går kväll för att kunna lugna ner mig och få lite sömn. Vilken innebär att jag känner mig som killen här ovanför. Är helt bort så idag blir inte mycket gjort tyvärr. Hade en hel del planer men känns som om sängen skriker på mig. Ringa Bvc måste jag göra och nu tänker jag inte ge mig, har ju min sjukdom att hänvisa till. Sömnen är den viktigaste medicinen för mig.

Idag väntar ett samtal med Sj tror jag, vid nio tiden. Har en klump i magen, gillar inte att prata i telefon när det gäller såna här saker. Vill sitta mitt emot personen, har svårt att säga som det är i telefonen. Håller oftast med för att bli ledsen efteråt. Känns så tungt att bara tänka på arbetslöshet, vad ska jag göra sen, vad vill jag?

Nej ut i tvättstugan och skrämma slag på folk:)

Under dagen ska jag beta av era kommentarer och ett gästinlägg kommer...

Lisa fick fara vaken till hon stupade igår, sov tills nu:). Nu ska vi morgonmysa i soffan med lite "nenne" innan vi fixar frukost åt resten av familjen som sover gott. Idag ska vi på marknad här på hembygsgården, Nisse ska få åka med en kompis och springa knatteruset medans Agnes har ridkurs. Skönt att man kan få hjälp utav andra så man får i hop det.

Medans Lisa sover middag ska jag börja måla, trött på att vänta längre. Ska jag börja med möblerna nere eller rummet uppe tro? Vill inte påbörja 2 projekt som vanligt, det jag börjar med ska vara klart innan kalaset nästa vecka.

Vad har ni för planer idag?

Eurovision i kväll få inte glömmas

Jag skrev ju häromdagen att en journalist kontaktat mig efter att läst artikeln i Arbetarbladet. Lina Norman som hon heter är Frilansjournalist och skriver åt Tara. Chefen hade liksom Lina funnit det intressant och vela intervjua mig vilket glädjer mig. Har läst tidningen själv några gånger och jag gillar den verkligen, alltid en artikel om ett ämne som berör, en kvinnas historia. I det senaste nr fastnade jag för kvinnan som sökt spänningen genom att träffa män som satt i fängelse.

I juni kommer Lina till mig och det ska bli superspännande. Har de här dagarna läst några av hennes artiklar och hon skriver fantastiskt. Jag ser fram emot att låta henne "skildra" min historia, känner mig hedrad. Underbart att en tidning som Tara lyfter fram det här, tänk vad många jag kommer nå ut till. Alla som sitter därute och känner sig ensam. Vill få fler att våga ta steget att berätta, då minskar även fördomarna.



( http://linanorman.se/)

Klicka in och läs hennes artiklar

När vi köpte vår nya soffa var det några som frågade hur vi kunde ha råd? Först förstår jag inte ens att man frågar för det skulle jag själv aldrig göra, sen undrar jag vad andra har med det att göra. Folk undrade även varför jag bytte soffa det var väl inget fel på min? Nej det var det inte men jag har alltid velat ha sån här soffa. Ja hur har jag nu råd som är sjukskriven?

För över 1 år sedan vann jag en ekonomicoach i 3 månader som lärde mig otroligt mycket. Vi rensade rejält i ekonomin och de första 3 månaderna skrev vi ner allt vi handlade, precis allt. Vi sa upp betal tv, bok prenumerationer, kollade runt och ändrade försäkringar m.m. Vi hade helt plötsligt 3000 kr mer i månaden bara av att rensa bort massa onödigt. Vi började spara istället och när det funkar sätter vi undan 5 % av lönen på ett konto. Svårt nu när jag får 5000 kr mindre i månaden men vi spar det lilla vi kan. Vi prioriterar här i vardagen, vi har inga dyra fina mobiler och abonemang äter sällan ute m.m.

Tråkigt har vi inte som vissa tror, det finns billiga och t.om saker som är gratis att göra som är roliga. I vår månadsbuffert finns även utrymme för "nöje" som en biosväng, Mc Donalds m.m. Tack vare alla prioriteringar hade vi möjlighet att skaffa husvagnen, tackar gärna nej till en sväng på pizzerian för att betala den. Nu tänker jag även efter innan jag köper något, behöver jag det här eller köper jag det bara för att jag vill ha.

De som levt inpå oss de senaste åren vet hur vi kämpat ekonomiskt. När vi bodde i huset så var det så jobbigt att man knappt kunde köpa ett par strumpor. Det är snart 6 år sedan så resan har varit lång hit, några steg bakåt och några steg framåt. Vet ju inte hur hösten ser ut, är jag arbetslös? Har nyss tackat nej till en ingångs lön på 25 000 kr och det svider rejält kan jag säga. Fast det skulle innebära att jag knappt ser min familj och familjen är värd mer än de tusenlapparna extra.

När jag ser min soffa blir jag glad, för jag har kämpat som fan för att kunna köpa den.

Min pengablogg hittar ni HÄR

Hmm varför köpte jag nu en ny soffa? Min soffa får mig att minnas mina dåliga dagar, min senaste långa depression. Nu går jag vidare i livet och jag ska aldrig deppa i denna soffa:)

Hann bita av naglarna och få magsår innan det stod klart att han fixade det. Det satt långt inne men finalen är säkrad, pust och stön. Själv var jag 100 på att Dana och Israel skulle ta sista platsen men hur glad som helst över att ha fel. Nu ser man fram emot en härlig lördagkväll med Sanna.

Utav det jag sett idag så tippar jag Irland som vinnare:). Den låten blev man då glad utav av, gillade även Lativa, Estonia och Danmark. Såg inte låtarna igår så kan inte uttala mig om dom. Vad tycker ni som kollat de här dagarna, har ni någon favorit?

Nu ska jag krypa till kojs, i morgon ska jag ta itu med alla härliga kommentarer.

Hade ett meddelande i inboxen på FB igår som gjorde mig så glad och varm i själen. Vet inte hur mycket jag kan/vill säga ännu, vill att det ska bli av först. Kan säga så mycket som att det var en journalist som hörde av sig och som läst artikeln i Arbetarbladet, undrade om jag vela ställa upp på en intervju till deras tidning också. Känns helt otroligt att få den möjligheten att nå ut till ännu fler personer, känner mig så hedrad.

Tänk att jag som hela mitt liv känt mig oduglig, fått höra att jag inte klarar något. Typiskt Carola har jag fått höra när något gått fel, kunde man väl förstå m.m. Helt plötsligt så får jag kommentarer och mail från hela Sverige, från okända människor i liknande sits. Har så svårt dock att ta till mig alla varma ord för jag har svårt att förstå att jag kan hjälpa andra, att jag har gjort något av betydelse.

En önskan jag har är att få utbilda mig till Attityd Ambassadör, få dela med mig av erfarenheten av att vara både anhörig och patient.

Den här gången ställer jag upp för alla underbara människor därute som liksom jag känner sig ensam i situationen, som inte har en omgivning som förstår/bryr sig. Dom ska veta att vi är flera och tillsammans är vi starka.

Förra gången var det mycket för att jag vela nå ut till min omgivning få dom att förstå, fick ingen reaktion alls så från och med idag så bryr jag mig inte om att kämpa för det längre. Bara att acceptera att så som det varit de senaste 10 åren kommer det vara framöver. Har mina vänner och jag har er.

Äntligen tid över för min älskade lott, som ännu inte är döpt:)..Ska ut och gräva upp de sista landen sen är det roliga kvar att göra. Planera och plantera. Löken har redan börjat kika upp, fler smultron plantor ska i pallkragen, rabarben är flyttad. Pumpor är försådda inne, morötter/rädisor ska petas ner i dag. Solrosor ska få en plats och ska ev prova på squash (stavas det så). Lite sugen på blåbärs buskar, är det någon här som har några och kan tycka till? Visst ska man ha 2 brevid varandra? Har ni mer tips på roliga saker till de 3 återstående pallkragarna så hojta till.

Växtsätt:

Det känns som om jag inom mig har ett svart hål. Ett hål som inte går att fyllas igen, där bor ensamheten. Trots att jag har folk runt om mig, folk jag vet gillar mig som den jag är så känner jag mig sorgsen och ensam. Kan ibland känna mig utanför, att folk pratar om mig bakom ryggen. Då fylls jag av stor sorg och det gör ont.

Jag känner mig sjukt ensam i allt det här med diagnoserna och mitt mående. Det kan ingen förstå om dom inte gått igenom det själv. Ingen kan förstå vilken kamp man för var dag, ingen kan förstå smärtan, känslan och hopplösheten inom en. Det går inte att säga att det ordnar sig, det blir bättre, tänk positivit för tänk om det vore så enkelt. Ingen skulle bli gladare än jag.

Känns som om folk undviker mig nu för tiden. Eller så är det kanske så att jag förändras och vuxit ifrån vissa personer, att jag vill framåt jag vill mer?. Vet inte vilket men just i detta nu gör det ont och jag kan inte beskriva varför. Känner mig bara ensam och övergiven som om ingen ser mig.

Livet känns inget vidare skoj just nu

Om drygt 1 timme är vi packad och klar och sticker till husvagnen. Där ska krattas och sopas, sätta upp förtält m.m. Bara elen är fixad kan vi börja sova där, som jag längtar. Blir nog premiär i slutet av maj för  mig och barnen. Har även planterat lite blommor som ska med upp idag, finns väl någon vänlig själ som vattnar kanske:). Åker nog dock upp själv en dag i veckan,få ha det lite lugnt och skön.

Just nu är det kaos inom mig, huvudet håller på att explodera. Jag klarar inte av massa ljud, barnskrik m.m. Kryper inom mig och vet inte var jag ska ta vägen, känner mig ledsen och vilsen. Vet varken ut eller in. Vill bara få en dag själv utan måsten. Är så trött, så mycket som hunnit ikapp en.

En stund i husvagnen hjälper nog hoppas jag

De senaste 1½ v har jag tappat fokus totalt på allt. Orkar inte tänka på vad jag stoppar i mig, skriver inga checklistor eller räknar points. Blir så ledsen på mig själv, känner mig totalt misslyckad. När jag känner så äter jag ännu mer, blir en ond spiral.

Idag tog jag även ett glas vin, behövde få stressa av. Jag ska ju helt sluta dricka för anledning till att jag dricker är ju för att stressa av få lugn i huvudet. Det är en farlig kombination. Just nu är jag bara ledsen på allt. Hela tillvaron, livet och den här situationen.

Hoppas ni alla haft en underbar lördag i solen

Läste just en sånt underbart inlägg på Aftonbladet om mamman som blev nekad vin. Instämmer så i varenda ord hon skriver där. Även jag ger en eloge till bartendern som vågade reagera och ingripa. Hur många skulle göra det? Vi skulle sitta och titta, fundera och tycka det är förskräckligt att hon kan dricka medans hon ammar. Eller hur? När jag jobbade på natt tågen så man så mycket hemskt och även vi nekade ibland föräldrar alkohol. Har man små barn med sig har man ansvar.

Folk får säga vad dom vill men jag förstår inte vitsen med att dricka vin när man ammar.

Önskar er alla en god natt

P.s menar att dricka samtidigt som man ammar, har man pumpat ut och tar ett glas och pumpar sen är det ok.  Så ingen läser mellan raderna och jag har dömt ut alla mammor. D.s

Cykelsäsongen är här och därmed en hel del olyckor tyvärr. Man brukar ju säga att Barn gör inte som vuxna säger utan Barn gör som vuxna gör. Därför är det jätteviktigt för oss föräldrar att vara bra förebilder och använda hjälm vid våra cykelturer. Snyggt är det kanske inte men en väldigt bra försäkring.

Vad svarar du dina barn när dom frågar varför inte du behöver ha hjälm? Lika rädd som vi är om våra barn är dom om oss. Dom vill inte att vi ska råka illa ut. Jag har alltid sagt till mina barn att deras cyklar åker in i förrådet om dom inte har hjälm. Varför åker inte min in i förrådet? Jag hade liksom inget svar på det så det vara bara att inskaffa hjälm för mitt huvud är lika ömtåligt som deras.


"Varje år skadas ca 30 000 svenskar i cykelolyckor, ett 50-tal av dessa dör på grund av sina skador och ca 5 000 kräver sjukvård. En cykelhjälm kan minska risken för dödliga eller allvarliga skador med 50 %, så varför använder inte alla cykelhjälm? Nu för tiden finns det hur snygga cykelhjälmar som helst, och de är inte heller speciellt dyra. Om man tänker på att hjälmen i många fall kan vara livsavgörande finns det ju ingen som kan säga att det inte är värt det, eller? Men frågan står då fortfarande kvar, varför använder inte alla hjälm?" (googlat)

Själv blir jag lika chockad var dag det kommer småungar här i området utan hjälm. Föräldrarna står där och försvarar med det ena och det andra. Det är småttingar mellan 3-5 år som far fram på parkeringar, mellan bilar och jag får ibland "hjärtsnörp":). En dag händer det en olycka och då är det tyvärr försent.

Nej var en bra förebild för dina och andras barn och Använd Hjälm

Vilken dag det blev, en riktig mamma och Sanna dag. Vi shoppade loss på IKEA, Ove Jansson och Rusta innan det var dags för mig att möta upp maken för träff hos familjestöd. Hem och hämta barn och förbereda middag innan jag åkte in för att hjälpa Sanna en sväng. Börjar få riktigt fint nu därhemma, vi ska fixa sovrummet i helgen. Sen dags att börja fixa iordning allt kaos här hemma:)

Blev tyvärr inget möte på Balans, valde en kväll med Sanna istället. Får gå om 2 veckor igen,ska bli skönt att få träffa en grupp likasinnade. Kunna berätta om sina tankar och funderingar, få höra andras historier. Väntar på att få besked om medicin för ADHA, mitt huvud håller på att explodera. Har nu hört både positiva och negativt om Concerta som jag ev ska börja med.

Nej nu väntar John Blund på mig känner jag. I morgon ska jag till en liten "by" där om har några superstora växthus och säljer plantorn jättebilligt. Behöver inga men måste dit så är det bara:). Så billigt och så mysigt är det där. Alla era underbara kommentarer tar jag tag i så fort jag bara kan.

Sweet Dreams

Just nu vill jag stoppa tiden för just nu känns allt så bra. En dag som denna vill jag ha fler utav. Började dagen med en kortare prommis, ökar sakta på. Sen iväg och fikade med 2 likasinnade vänner och efter en sån träff känner man sig mycket lättare i sinne. Man pratar om sånt man inte kan prata med andra om, man kan lätta sitt hjärta utan att bli dömd och idiot förklarad. Vi förstår varandra, skrattar gott om våra tokigheter vi delar.

Åkte sedan vidare till min nya psykolog som är fantastisk. Hade helt rätt i mina tankar om honom, han låter mig inte slippa undan:). Han förstår mig och får mig att förstå. Nu ska jag lära mig hur jag ska komma underfund med vem jag är, vad jag vill m.m. Känns som om han är personen som kan riva mina murar.

Ny soffa och mitt efterlängtade bord, skönt med lite nytt i livet. Min gamla soffa påminde mig bara om tråkigheter nu i slutet, så många timmar jag legat i depression där. Min soffa har hamnat hos en bekant och den glädje hon visat för den är så härlig. Skönt att kunna hjälpa någon som har det svårt.

Mail och kommentarer om min artikel fortsätter komma och det gör mig så glad. Diakonissan här i Valbo kom fram i går och sa massa fint så jag började nästan gråta. Blir lite generad när folk kommer så men det värmer. Tänk att jag som känt mig oduglig hela livet kan ge andra stöd. Har svårt att ta till mig det.

Tack snälla ni som fortsätter att kika in dag efter dag och lämna underbara avtryck

Nu stannar jag upp och njuter av stunden

p.s tack snälla Camilla för ditt erbjudande, varför ska alla goa människor bo så långt bort? d.s

Det här bordet har ju utgått och just det jag velat haft en längre tid. Sökt på blocket men alla har funnits så långt bort. Av en slump i går hittade jag ett i Gävle men var säker på att det var sålt men vet ni vad, min make är på väg att hämta det nu. Sjukt glad är jag. Soffan är hemma, tavlan är hämtad hos Emelie och bordet på väg. Allt flyter verklige på nu.

Vilken dag det blev, träffat underbara vänner, bra möte med psykologen och ikväll mys i soffan:)

I morgon blir det nog lite matt shopping m.m på Ikea

Först upptäcker jag att det har varit över 20000 besökare på min blogg. Sen har jag klättrat på listan på mest besökta bloggar här i Gävleborg. 16-17 plats bland 620 bloggar, känns superskoj. Till sist så har jag nu 40 st som följer mig via bloglovin, vilket är jättekul.

Har aldrig strävat efter att jag besökare, min blogg är min dagbok. Startade den för att mina nära och kära runt om i Sverige skulle kunna följa familjen. Följa barnens utveckling m.m. Känns både kul men ändå lite pirrigt med så många besökare. Undrar ju vilka ni alla är.

Det som gör mig glad är alla kommentarer. Vet storbloggare med tusentals besökare men som får "tigga" kommentarer. Att ni lämnar avtryck betyder så oerhört mycket, tänk allt stöd och alla råd jag fått utav er.

Tack snälla ni för att ni finns vid min sida

Kom ett mess om att soffan kan hämtas, oj så tidigt. Hade räknat med minst 3 veckors väntan till, vela hinna måla lite möbler och hitta ett soffbord. Fast det är ju bara att tacka och ta emot. Vår ena soffa följer med till Mio så vi får 1000 kr rabatt den andra ska jag ge till en go bekant som har det lite jobbigt nu.

Får börja måla möbler på kvällarna framför TV:n. Det tråkiga är att jag vill ha det mesta i rött men det finns inte så mycket i rött just nu. Allt är mest i grönt och det är vad jag har nu så antingen kör jag på det till hösten och tar rött då. Ska leta reda på någon snygg tapet med rött i och fixa en fondvägg i rummet.

Kram på er allesammans och ha en bra dag.

För 100 kr i månaden kan du gör stor skillnad.
Bli världsförälder du med.

Klicka på bilden

Borta bra men hemma bäst stämmer eller? Skönt att komma hem till allt kaos igen:) bråkiga barn och alla måsten. Nu vet man att man lever igen. Faktiskt skönt att få komma bort och längta hem. Vi har haft underbara dagar och det kommer inlägg senare under dagen.

Nu ska twinsen och jag äta frukost och leta fram lite varma kläder, har ju snöat och är kyligt. Idag ska jag skippa alla såpoperor jag blivit beroende av, ta mig en liten promenad och hem och städa av. Sen ner till bibblan och hämta en bok jag beställt, ska nog kika in på Mikaels gården och äta lite soppa.

Ska även ta och svara på alla kommentaren och ta en efterlängtad bloggrunda:)

Min dotter Sanna har släppt en riktig bomb, min stora hemlighet är avslöjad. Kika in vetja

Stor kram till alla er goa bloggläsare som kikar in var dag och ger mig glädje

Den här helgen lever jag på länge må ni tro, "kändiskåt" som jag är. Jösses jag hamnade i paradiset milt sagt, gick ut för att ta luft innan dom började släppa in. Då anlände kändis efter kändis och kameran gick varm, Håkan vela nog helst gömma sig i buskarna. Var jag i extas därute skulle ni sett mig på efterfesten, där använde jag ju inte kameran men ögonen höll på att trilla ur.

Håkan och jag valde att stå ute i korridoren och titta på folk, inte att trängas inne i själva restaurangen. Helt plötsligt är hela kändiseliten där ute, brevid oss har vi David och Renee, Jennifer Brown med sällskap. Kristin Kaspersen dyker upp, Lill Lindfors och Mark Levengood står där halv meter i från mig. Andreas Lundstedt, Pernilla Wahlgren har vi snett till vänster bakom oss. 5 meter bort surrar E-Type med Karin Da Silva medan Kicken skojar runt. Björn Ranelid, Jesper Blomkvist står och samtalar med Rafael snett till höger. Ni som känner mig förstår hur det gick runt i huvudet:). Håkan tappade ögonen när Eva Röse uppenbarade sig framför honom...Hon och Karin Da silva vilka skönheter. Jessica Almenäs var även hon vackrare live än i rutan.



En del av Poodles, Kicken spexade en hel del



Jesper Blomkvist med polare



En av tvillingarna Rognedal (dålig kvalite på korten för allt gick så snabbt, var bara att knäppa)



Andreas med make? Vilken glad människa, glad och sprallig hela kvällen..Ett leende på läpparna hela tiden.



Jessica så mycket vackrare live än i rutan, vilken skönhet



Vilken gentelman han är E-type. Hämtade vin under pausen åt Karin Da Silva och hennes vännina, höll dom sällskap större delen av kvällen. Verkar vara en härlig generös person

Hmm, jag ljög för er det där med att inte fota på efterfesten;). Vore det inte för Håkan hade jag varit fram till alla social som jag är. När en av sveriges vackraste skådespelare finns på plats så kan jag ju inte låta tillfället rinna mellan fingrarna eller hur? Tog mod till mig och trippade fram, bad om ursäkt för att jag störde och presenterade mig. Han tog artigt min hand och log så hjärtat smälte. Självklart skulle vi fotas tyckte han och tog min kamera. När han kikade på första bilden sa han:- Vi ser ju inte klok ut någon av oss så vi tar lite fler och fotade på. En bit bort stod min make och skämdes, så är det att leva med mig:)

Tack Rafael för en underbar present i förskott, somnade gott